nytt

2007-06-21 - Dag 8 - USA Grand Canyon, Hoover Dam och Lake Powell

Vaknade runt 8-tiden av att solen sken i ögonen på mig och att det var väldigt varmt i tältet. Åkte upp till Grand Canyon. Vi började med att ta en buss som körde oss runt inne i parken. Dom har gratis shuttlebusses man kan åka med i de flesta nationalparker. Praktiskt, sa får man en massa information om ställena på samma gång. Vi såg Hopi Point och alla andra ställen efter den röda turen. Det har är den mest populära rundan i parken. Hit kommer flest personer för att se på när solnedgången sänker sig över Grand Canyon. Grand Canyon är GRAND på alla sätt det går...ofattbart vilka stora avstånd det är här ute. Man känner sig verkligen liten på jorden som människa då man står inför en vy som denna. Vi hade 108 grader varm igår och ungefär 50-60 grader på kvällen. Luften är varm och torr här. Att gå omkring ute i alla parker kräver mängder med vatten, solskydd och gärna en bra keps, hatt eller liknande. Ca 250 personer per år blir räddade upp ur Grand Canyons djup efter att ha förvirrat sig bort där nere eller druckit för lite vatten och fått solsting och överskattat sina krafter. Dom berättade om en man som föll ner i Grand Canyon medan han höll på att fota. Efter timmar då dom äntligen kunde rädda honom, och fann honom liggande dar nere i dalen sa upptäckte dom att han fortfarande höll på att fota.

National Geographic har en affär och ett litet galleri här som vi var in i en sväng och kikade lite på fotona dom hade. Det var ca 20 bilder bara...
Besökte ett galleri i Vegas igår förresten där fotografen Peter Lik ställde ut bilder. Dom var verkligen imponerande. Han beskär sina bilder i intressanta format tycker jag. Fyrkantiga och i väldiga panoramaformat. Det finns mängder av duktiga fotografer man kan imponeras av här. Gallerin finns i så gott som varje stad man besöker. http://www.peterlik.com

Lake Powell & Hoover Dam
Kom fram till Lake Powell på eftermiddagen då solen böjade gå ner. Har är omgivningen spektakulär som på så många andra ställen runt om i dessa stater jag befunnit mig i. Den stora sjön omges av ljusa klippformationer...runt omkring dessa finns det klippor i lustiga former som skapats i röd sten. Landskapet känns oändligt. Vi tog en tur ut till marinan och fotade lite...jag älskar att se de röda klipporna i solnedgången...det blir väldigt imponerande färger den tiden på dygnet. Mitt batteri till kameran tog slut lagom tills solen gått ner. Försökte att ladda det på toaletten på campingen. Att fortsätta utan kamera är inget alternativ då vi har en hel del dagar kvar av resan. Pa vägen hit åkte vi över ”Hoover Dam”...där snackar vi om stor damm!! Åkte över Glen canyon Dam på vägen över till Lake Powell också. Men den dammen är inte ens i närheten av Hoover Dam. Somnade och sov som en stock på kvällen...

2007-06-21 - Dag 7 - USA I can see dead people

Sov länge i min gigantiska säng i morse. Önskar jag kunde ta med sängen som souvenir från Las Vegas. Åt frukost på ett ställe som heter Einstein Brothers...dom har smörgåsar och allt möjligt där. Försökte få ut pengar från mitt visakort som krånglat lite... förde över pengar sedan var det bekymret ur världen. Efter frukosten begav vi oss till ”Tropicana” där dom visar olika stora utställningar. Just nu är det ”Titanic” där dom visar föremål som dom hittat inuti vraket och så den andra stora utställningen vid namn ”Bodies” som vi skulle se. Det är en utställning gjord helt med riktiga döda människor. Rätt mobid utställning men mycket intressant. Man fick av naturliga själ inte fota där inne men vill du ända se något från utställningen så kan du ta en titt här: http://www.tropicanalv.com/ent...

Det var verkligen en overklig upplevelse att se alla dessa kroppar. Man fick se exakt hur kroppen ser ut inuti anatomiskt. Kropparna hade torkats på något underligt sätt innan dom visades upp. Jag stod bara några centimeter ifrån en död verklig människa...ända hade jag svårt att förstå att det verkligen var en riktig människa en gång i tiden. Dom såg nästan övernaturliga ut...som skyltdockor eller skulpturer på något märkligt vis. Det fanns en speciell avdelning för foster också. En bebis hade fötts med tarmarna på utsidan av kroppen, man kunde även se siamesiska tvillingar...det var som sagt en overklig upplevelse. Men har man chansen så tycker jag man bor gå och se den, det är ju intressant att se hur allt egentligen ser ut inuti kroppen. Efter ”Bodies” så gick vi till Berg-och-dalbanan ovanpå New York. Det var en häftig åktur...snabbt som attan gick den. Gick en sväng till MGM Grand och tittade på lejonen dom har där inne...sedan till ”Venecian” som är som ett miniatyr Italien. Det var som att strosa omkring i Venedig där inne. Bl a himmel med moln på...helt galet egentligen att dom byggt något liknande. Kanaler med båtar (gondoler) och hela köret.

Vägen till Grand Canon
Vi påbörjade vår resa mot Grand Canyon. Åkte bil i 4-5 timmar innan vi äntligen kom fram. Satte upp tältet och låg och pratade en massa innan vi somnade rätt sent på natten. Det var kallt ute och jag frös en massa men det blev rätt snart varmt inne i tältet. Nackdelen med att tälta ar att det blir så dålig luft inne i tältet tycker jag.

Williams
Vi åkte förbi ett ställe som heter ”Williams” på vägen till Grand Canyon. Det verkar vara en liten mysig stad...små barer och caféer och rum att hyra lite överallt. Det såg ut att vara en mix mellan 50-60-tal och vilda western. Vi lyssnade på radio medan vi åkte...hittade en radiokanal på 103,3 MHZ, Casey K.E.Y, Route 66 radio...dom spelade allt från ”Oldies” till Country och Western musik. Det var en viss känsla av att få chansen att åka en bit längst den historiska ”Route 66” i den mörka sommarnatten här ute i vildmarken. Längst vägarna stod det stora hjortar med gigantiska horn! Man fick se upp sa man inte krockade med någon vilding där ute.

2007-06-21 - Dag 6 - USA Zion National park & Las Vegas

Vaknade hos Caseys vänner Craig och Heather efter att ha sovit i deras 7-åriga dotter Abbeys princess-säng. Åt en banan och drack lite vatten och åkte sedan till Zion National park. Vi började med att vandra upp i bergen. Vi gick längst ett vandringsspår som ledde oss upp till en massa naturliga pooler i bergen. Emerald Pools hette dom. Det fanns tre olika spår på olika nivåer som ledde till tre olika storlekar av pooler. Lower pools längst nere, middle pools och så upper pool längst uppe. Vi gick upp och såg allesammans men hamnade på något märkligt sätt på fel vandringsspår och tog fel väg upp så vi hamnade ute i bushen bland en massa vassa buskar, stenar, rötter och allmänt vildvuxen natur. Ett tag trodde jag att jag skulle spy då vi klättrade uppför berget...Vilken värme! Och vilken terräng! På ett ställe finns det ett mindre vattenfall som kastar sig ut över klippkanten...ser ut som en gigantisk dusch. Väldigt frestande att ställa sig under det i den väldiga hettan...
Nar vi kom upp på toppen så badade Casey i poolen medan jag satt och slappade i skuggan och drack vatten i mängder och åt lite salta chips. Vattnet i poolen kommer från smältvatten från snön som funnits uppe på toppen av berget. Vägen ner var lättare. Såg en massa fina vyer. Vilket bergsmassiv! Det finns tre väldigt kända bergstoppar här, dom heter Abraham, Isac och Jacob.

Lunch blev en sallad på gräsmattan i skuggan utanför en lodge som finns inne i nationalparken. Det var skönt att få sitta ner en stund efter att ha vandrat i bergen ett par timmar. Nar vi smält maten var det dags for nästa äventyr – Att besöka Zions Narrows!

Zions Narrows
Narrows är en dal som bildats av Virgin river. Vi vadade i det svala vattnet ett par timmar inne i canyonen. Där inne i dalen var det svalt och skönt. Lite klurigt var det att inte ramla omkull pga strömt vatten och hala stenar, Men det gick bra. Bitvis vadade man med vatten upp till låren. Ta med skor ni inte är rädd om i fall ni skall vada där inne. Mesta delen av vandringen är direkt i floden. Upplevelsen är urhärlig. Vacker natur, svalt vatten och gigantiska klippvaggar runt omkring! Mycket vacker natur! Det kryllar av ekorrar här i parken. Såg t om en orm av något slag idag...den var lite över en meter lång och hade fulla magen med mat...en riktig tjockis. Här i skogarna finns det vilda kalkoner. Såg skymten av en från bussen vi åkte med för att ta oss runt i nationalparken.

Subway
Åt pa Subway idag... det var en annorlunda upplevelse må jag säga. Som att beställa en whopper på Burger King i Nevada nästan. Typ 100 olika val. Åt en Chicken & bacon ranch macka... den var himla smaskig. Tur att Casey är med och kan hjälpa mig med att beställa mat. Mackan innehöll bacon, kyckling, själva brödet var rostat italienskt vitt bröd, gurka, ost, sallad, tomater och ranchdressing.

Efter Subwaymackan så begav vi oss vidare mot Las Vegas. Vi passerade Washington City. Det finns tydligen en massa Washington runt om i landet. I more var vi in påBest Buy (en stor affär som ä som OnOff typ) för att försöka köpa ett polarisationsfilter till kameran eftersom jag tappade mitt första dagen här i USA. Men dom hade bara filter till videokameror. Jag antar att man inte kan kalla ”Best buy” for best buy längre eftersom dom inte har kamerafilter. Vi åkte in på Wallmart också men dom hade inte heller några filter. Däremot verkar båda ställena sälja kameror i massor. Urdumt.
Efter alla ställen utan filter så fick vi för oss att jag skulle köpa skor inför Vegas. Vi åkte in på en skoaffär där dom sålde väldigt billiga skor... omkring 20 dollar för ett par riktigt snygga skor. ”Payless shoe store” hette affären. Kassörskan kom fram till att jag hade storlek 6 och en halv. Dom hade en hel drös med skor men inga skor som både passade till min klänning och samtidigt var praktiska nog att gå omkring mycket i. I slutänden bestämde jag mig för att använda mina silverflipflops med strass på.
Åkte igenom Arizona en stund på vägen till Las Vegas i Nevada. Det ar fascinerande att se hur naturen skiftar. I Arizona växer massor av Joshua trees. Bergen ser annorlunda ut här. Dom är inte längre så röda och dom finns i alla former från platåer till stora bergstoppar. Jag har sett allt från stora bergsmassiv till små kullar och röda lustiga bergsformationer. Naturen är verkligen imponerande här. Det kryllar som sagt av djur i skogarna och bergen.

Jag tycker det finns en hel del lustiga vägskyltar här...på en stod det ”wrong way” och en annan ”falling rocks’. Dom sätter upp skyltar för det mesta verkar det som. Kanske är det för att dom är så snabb med att stämma varann här?

Moapa Indianreservat
Vi åkte igenom Moapa indianreservat och tankade på en av deras bensinstationer. Där hade det samlats en massa folk för en fyrverkerishow som skulle visas ikväll. Jag fick veta att indianerna här säljer fyrverkerier för att ha något att försörja sig med. Det satt en massa indianer och väntade på att föreställningen skulle börja. Jag hade gärna gjort dom sällskap...jag älskar fyrverkerier och är fascinerad av hur indianerna levt och hur dom har det idag.

Checking in – Las Vegas here we come!
Kom till Las Vegas runt nio tiden på kvällen och checkade in på vart hotell ”Orleans” där vi hyrt ett rum på 6:e våningen. Fick ett jättefint rum, stort rum med en varsin gigantisk dubbelsäng! Kommer sova som en drottning i min säng! Duschade och satte på mig lite finare kläder for att gå ut och ta en titt på ”The strip”. The strip är gatan där alla de stora hotellen och casinona ligger. Såg Cesars Palace, MGM Grand, Luxor, New York, Planet Hollywood och alla de andra gigantiska ställena. Vi gick in och igenom de flesta av dom. Las Vegas ser ut som ett Disneyland för vuxna. Sprit, sex och gambeling överallt. I nästan varje gatuhörn står det en snubbe som försöker pracka på dig ett visitkort till en prostituerad om du är man. Las Vegas känns stort...åtminstone om man tanker på byggnadernas höjd och mängden casinos som ryms där inne. Det kryllar bokstavligen av barer och spelautomater överallt. Såg ”The stratosphere” på slutet av kvällen. På toppen av byggnaden finns olika karuseller. Las Vegas är överväldigande...så många neonskyltar, lampor och folk överallt. Allt är lyx. Hotellen är översållade av detaljer.. .och det finns rum att hyra i de mest otänkbara prisklasser. Deras mobiltelefonmaster ser ut som palmer. Här finns verkligen något för alla. Kom hem tillbaka till hotellrummet igen vid tre tiden på morgonen...

2007-06-16 - Dag 5 - USA Bryce från ovan

Efter att ha sovit i tält och vaknat till lite så gick vi iväg för att äta frukost. De blev på Rubys Inn. Jag provade pannkaka med sirap på. Det var smaskigt. Beställde en iced tea till det men upptäckte att det inte ens var i närheten av vad jag trodde det skulle vara. Fanns absolute inget socker alls i den…bara starkt kallt te. Urk! Ingen hit tyckte jag.
Efter frukosten sa åkte vi en sväng och kikade lite runt om i Bryce Canyon. Men efter ca 1 och en halv timme så återvände vi för att ta en tur med helikopter över Bryce Canyon. Det var himla cool att se allt från ovan. Så märkliga röda stenformationer överallt som havet skapat flera tusen år sedan - väldigt mäktigt! Resan kostade 59 dollar men var helt klart värt det!

Efter helikopterresan så begav vi oss tillbaka in i Bryce Canon igen och stannade vid en massa ställen runt om i canyonen. Rainbowpoint var sisa stoppet som ligger mer än 9015 feet över havet. Det sista vi gjorde innan vi lämnade Bryce canon var att gå ner i Navajo Loop och ta en promenad. De var tufft! Varmt och kämpigt men oj vilken upplevelse! Vi har haft 105 grader varmt här…Fahrenheit…det är rätt varmt kan jag lova och jag har lyckats bränna mig och har världens bondbränna.

Har fotat jordekorrar, hjortar, en Bluejay (vad det nu heter på svenska vet jag inte), och en Korp…

Besökte Coral Pink Sand dunes…det är en jättestor öken med en massa orangerosa sand. Det var häftigt för jag har alltid velat se en sådan sandöken.

Är i St.George just nu hos ett par som Casey känner. Vi skall bo här över natten och imorgon beger vi oss vidare till Zion national park och efter det till Hildale och vidare mot Las Vegas.

Jag har sett en massa skog där det varit stora skogsbränder.

2007-06-16 - Dag 4 - USA Camping big size

Nu har vi börjat vår roadtrip.
Jag har alltid funderat över varför dom skriver ord i telefonnumret. Nu fick jag förklaringen. Ordet man skriver är egentligen ett helt nummer men man använder knapparna med bokstäver på. Nar vi åkte bil sa berättade Casey att det finns en speciell vägfil där man kan åka om man bara har en eller två passagerare i bilen. Värsta lyxen med egen gräddfil juh! Egen väg liksom.

Satt och kikade på kartan då vi åkte bil och då fick jag veta att det finns några verkligen skumma ställen här i staterna. Det finns en stad har i Utah som heter Virgin där har dom en lag som säger att man att dom MÅSTE ha ett vapen. Sedan har vi La Verkin där dom bestämt helt på egen hand att dom skall vara en “UN-nation free zone”. Tillsist har vi Hildale där alla polygamister bor. Ska bli intressant att besöka den staden. Jag har åkt igenom de två första.

Vi åkte till Bryce Canyon och bodde första natten på vår roundtrip på en camping där. Här fanns även campande RV gäster och folk som bodde i tipis man kunde hyra. Vi hade med oss ett tvåmanstält.

Tältandet gick riktigt bra men jag tror aldrig jag skrattat så mycket som jag gjorde då vi skulle stoppa in sovsäcken i tältet. Här snackar vi big size…knappt så att vi fick plats där inne själva. Har aldrig sett en så stor sovsäck i mitt liv. Vi satt en stund i mörkret och tittade på stjärnhimlen med alla stjärnor som man verkligen kunde se klart här ute. Försökte lära Casey lite svenska. Det var underhållande. Pa vägen in till Bryce Canyon så stannade vi i skymningen och fotade lite i Red Canyon.

2007-06-14 - Dag 3 - USA Nevada, Nevada, Nevada

Mat och matvanor
Idag tog jag kameran och gick ut och fotade grannskapet. Tog en svang till affären och köpte en rostbiffmacka, amerikanska blåbar och jordgubbar, en anteckningsbok, jordnötter och rismjölk. Casey var hem en svang på lunchen. Vi har en resplan för vår roundtrip nu. Ser ut att bli en ordentlig resa genom 4 olika stater. Ser verkligen fram emot det!

Casey brukar aldrig laga mat hemma. Han har ett jättefint stort kök som han typ aldrig använder mer än till att äta färdigmat, mackor eller soppa i. Han går ut och äter för det mesta. Dom har verkligen annorlunda matvanor här. Det mesta är som snacks eller godis tycker jag. Vi skulle ha lagat kycklinggryta tänkte jag men jag föreslog att vi skulle åka ut till saltöknen istället innan solen gick ner.

Jag tänkte laga lite mat så jag skruvade på gasspisen och världens poffljud hördes... sedan kom en gigantisk eldslåga emot mig. Jag blev skraj och stängde av spisen. Har aldrig lagat middag på en gasspis innan.

Vad det galler vatten så dricker jag vatten som renats genom en apparat innan. Inte ens Casey dricker vattnet från kranen. Det är troligen inget fel på det men jag försöker ta det säkra före det osäkra. Magen har varit lite orolig men hittills rätt ok. Den försöker väl vänja sig vid alla deras märkliga fetter osv antar jag. Jag ska hålla mig till lättare mat i fortsättningen för att undvika kramp i magen.

Highway to hell
När jag var vid affären tidigare idag så skulle jag korsa vägen, även kallad för "interstate eller the highway”, det var lite klurigt. Jag stod där som ett UFO och väntade på att signalen skulle slå om från röd hand till den vita gubben som visar att det är ok att gå över. Det tog en hel evighet innan det hände. Bilarna körde rätt snabbt och det var 6 olika körbanor att korsa innan jag var over vägen. Men tillsist lyckades jag.

Saltöknen i Bonneville
Så klockan fem då Casey kom tillbaka sa åkte vi ut till Bonneville och såg Bonneville salt flats. Det var en väldigt annorlunda känsla att gå omkring i en öken helt fylld av halvslaskig salt. Saltkristallerna såg ut som en blandning mellan hårstrån täckta av mjäll, glasyr eller stora hagelkorn. Det var blött och fastnade exakt överallt, på skorna, kläderna, ansiktet och händerna. Man fick på sig bara genom att stå där...
Världens plattaste mark sägs finns just här och Bonneville Speedway ligger här ute. Här anordnar man tävlingar med att försöka sätta världsrekord i vem som kan köra snabbast på motorcykel. Landspeed record. Dom spelade in filmen ”Worlds fastest Indian” här. Vi tog bilen ut på saltöknen och körde längst racingbanan. Det var en massa koner hur långt som helst där ute. Man fick passa sig så man inte kom för nära vattnet som fanns där för då kunde bilen sjunka. Vi passade på att testa vad bilen gick för. Åkte 180 km/timmen... det gick snabbt kan jag lova. Helt surrealistisk känsla att åka så fort på en gigantisk platt yta, helt utan andra bilar, som ser ut som snö men inte är det.
Eftersom det var en öken så var det naturligtvis väldigt varmt där. Men det var väldigt ljust också eftersom allt salt reflekterade solskenet. Intrycket från saltöknen var stor, varm, fridfull trots en del besökare och kladdig på samma gång. Efter att vi hade rejsat med bilen så blev vi tvungna att åka in till Nevada, till staden Wendover och tvätta rent bilen från allt salt.

Would you like a medium, large or extra large?
Åt hamburgare på Burger King. Jag tror aldrig jag beställt en hamburgare med så många val någonsin innan. Jag ville ha en Whopper och han frågade hur många frågor som helst innan beställningen var klar. Den var god men magen sa ifrån. Att jag alltid glömmer att jag inte bör äta kött. Efter vår hamburgermiddag skulle vi åka tillbaka till Utah och Salt Lake igen. Men när vi kom ut på Interstate 80 så började bilen skaka som tusan och krångla en massa. Så vi blev tvungna att åka tillbaka till Nevada en andra gång och tvätta resten av insidan av hjulen en gång till. Där innanför satt en mängd salt som packats fast...detta orsakade att hjulen betedde sig som de var obalanserade och gjorde att allting skakade och hade sig. Väl klar med tvättandet åkte vi tillbaka mot Utah igen från Nevada. Efter några minuter upptäckte vi att vi behövde bensin så det var bra att vända om igen och besöka Nevada en tredje gång. Så jag besökte alltså Nevada tre gånger på en och samma dag. Inte illa. I Wendover har dom en del casinos och ”adult videostores”. Det finns reklamskyltar och neonskyltar överallt... som ett mini Las Vegas nästan.

På vägen ut till saltöknen sa såg jag världens högsta skorsten. The wolds tallest smokestack. Vi passerade flyghangaren där planet flög ifrån som bombade japan i andra världskriget.

Tree of life
Vi åkte förbi svensken Karl Momens skulptur "Metaphor: The Tree of Utah" även kallad för "Tree of life". Han gjorde skulpturen mellan 1982 och 1986 med anledning till att han ville ha in mer färger i det platta och saltiga landskapet. Rätt intressant träd måste jag säga. Runt omkring själva trädet ligger en del bitar utspridda som ser ut att förestalla blad eller löv... trädet står alldeles intill I-80 så det är lätt att se då man åker i till Bonneville och Wendover.
Vi kom tillbaka till Salt Lake och Utah runt ett på natten igen... en lång utflykt men en väldigt spännande och annorlunda sådan tyckte jag.

2007-06-13 - Dag 2 - USA Iklädd skottsaker väst

Park City
Igår började vi dagen vid 11 tiden med att åka upp till Utah Olympic Park där dom höll vinter OS 2002. På vägen dit åkte vi igenom en massa olika canyons... i det här fallet så är en canyon en dal mellan två berg. Vi kollade på hoppbacken där några tjejer höll på att träna backhoppning. Såg en chipmunk också, antar att det kallas för jordekorre hemma i Sverige? En sån som Piff & Puff är iaf.
Vi funderade på att åka en sk Ultimate zip som är en slags linbana som man spänns fast i för att sedan åka snabbt nedför berget med...men det visade sig att dom skulle ha 20 dollar för det så vi begav oss vidare upp till Park City. Park City är en liten stad där dom anordnar filmfestivaler bland annat Sundance film festival. Det är den andra största filmfestivalen i världen och den största anordnas i Cannes. Park City grundades någon gång på 1800-talet och var ursprungligen en gruvstad. Nu finns här en massa galleris, restauranger, lustiga hus och barer. Man började utbyggandet av Park City med anledning av Vinter OS 2002. Vi gick omkring där en stund och besökte några naturfotografers gallerin. Väldigt inspirerande måste jag säga! Och vilka underbara foton!
På morgonen förstod jag det som om vi skulle åka direkt till Caseys jobb så jag hade satt på mig en blus, jeans och ett par högklackade skor för att se lite professionell och respektabel ut - misstag nummer ett! Skorna gav mig några riktigt stora och smärtsamma blåsor under fötterna som jag blev tvungen att punktera och tomma på vatten senare på kvällen. Dom skorna skall kastas bort. Tur att dom kostade 15:- på en second hand affär bara.

Fisktacos
Till lunch var vi in på en Mexikansk restaurang och åt fisktacos... det var en ny grej för mig. Gott var det! Det var friterad fisk, som fiskpinnar nästan i ett mjukt tacoskal tillsammans med riven vitkål och dressing. Till det fick man nachochips och en bönsalsa. Gott som sagt. Roligt att prova på ny mat. Jag älskar mat.

AP&P ride along
Eftermiddagen blev en rätt annorlunda men spännande del av dagen för min del. Jag började eftermiddagen med att skriva på ett avtal för att bli en sk ”ride along” tillsammans med Casey and hans boss (supervisor) Mike. Casey arbetar som sk Probation & Parole agent och jag fick följa med dom på en eftermiddag och kväll på arbetet. Dom satte på mig en skottsäker väst och sedan begav vi oss i deras civila bil till dom tuffare grannskapen for att göra små husrannsakan och tillslag hemma hos olika kriminella personer som suttit i fängelse tidigare. Varje person vi åkte hem till hade en speciell anledning till varför dom suttit i fängelse. Vi besökte allt från missbrukare till personer som innehaft vapen olagligt, gjort sexuella brott eller annat otyg. Jag kan knappt förstå hur dom här människorna lever nu. Husen var i en enda oreda... meterhöga berg av tvätt i kallaren, en del hade hundskit runt omkring på golven och vissa verkade rätt lost bara.
Det kändes verkligen som att vara med i CSI eller nån annan amerikansk serie att åka hem till dom här personerna och titta på medan polisen gick igenom deras saker för att titta efter droger och vapen. Det var lite av en adrenalinkick att gå in till en amerikansk brottsling... med tanke på den skottsäkra västen så fanns ju tanken där att dom skulle kunna skjuta mig eller liknande. Avtalet jag skrivit på innan gjorde ju inte det hela lugnare heller precis. Men det var en spännande upplevelse och jag var inte rädd alls under tiden.

Jag och 6 stycken poliser iklädd skottsäker väst och andra attiraljer så som elpistol, vanlig pistol, batong, komradio m.m. satt och åt pizza tillsammans senare under kvällen. Kändes rätt cool att sitta där och ”vara en i gänget”. Bodde jag i USA och skulle välja yrke skulle jag gott och väl kunna tänka mig att jobba som probation & parole agent... det är ett spännande och omväxlande arbete där man arbetar med missanpassade människor för att få dom in på rätt bana igen efter diverse misslyckanden i livet.

2007-06-11 - Dag 1 - USA Antelope Island

Flygresan
I natt anlände jag till Salt Lake City efter att ha rest i sammanlagt mer än 26 timmar. Jag har rest med nattåget klockan tre på natten först till Märsta ut till Arlanda och sedan flyg resten av resan. Jag fick göra två byten under vägen, ett i Philadelphia och ett i Chicago. Det gick riktigt bra. I Chicago fick jag vänta tills klockan blev över 9 på kvällen... planet var överbokat och skulle ha gått kvart i 8 egentligen. Kom fram till Salt Lake City när klockan var kvart över 12 på natten lokal tid. Åkte hem till Casey (min kompis som jag inte träffat på 10 år) och snackade lite med honom innan det var dags att gå och sova. Det var verkligen skönt att få lägga sig ner och sova efter den här monsterresan.

På flygplatsen i Chicago mötte jag en rätt stor amerikan som var latinamerikan från början... Gabriel Cruze hette han. Jättetrevlig person som snackade bort en massa tråkig tid. Jag fick sitta på ett av hans säten (han hade bokat två pga sin stora kropp) men han behövde bara ett... så jag fick en lite bättre plats än jag skulle. Det var en del turbulens på vägen till Salt Lake och jag såg en del oväder under oss... blixtar.

Nu är klockan 11 minuter över 1 här på dagen. Jag har sovit ut kan man säga men känner mig lite seg. Casey är på jobbet. Jag har roat mig med att försöka komma på hur man skruvar på duschen. Hittade ingenstans man skulle göra det... haha... åt en sk frukost också. Hittade yoghurt och en flaska vatten i kylskåpet. Och åt en skiva vitt bröd. Kändes inte riktigt som en speciellt bra frukost... måste försöka äta ngt då Casey kommer hem. Utanför fönstret så ser jag en jättestor ranch med hästar... på andra sidan är de gigantiska bergen Wasatch Mountains och Ben Lomond Peak.

Vi ska börja planera var roadtrip idag. På söndag startar vi resan genom Arizona, Nevada för att komma tillbaka till Utah. Hela den här veckan jobbar han... så jag kanske har turen att få se en massa i Utah på eftermiddagarna iaf. Ska bli spännande. Ser fram emot att få börja se mig omkring. Tänkte försöka skriva regelbundet här under tiden jag är bortrest.

Antelope Island
När Casey kom hem så gick vi till en rätt stor livsmedelsbutik och handlade en del saker till middagen och lunchen. Efter att vi hade ätit lunch som bestod av sushi och lite sallad sa åkte vi ut till Antelope Island som ligger mellan Ogden och Salt lake City. Det är en sk State park som har parkvakter osv. (sk Rangers).
På Antelope Island finns en himla massa djur. Innan Antelope Island blev en sk State Park så var den en stor ranch. Vi åkte runt där ett par timmar och tittade på underbara vyer och en jättevacker solnedgång. Men höjdpunkten var ända djurlivet på ön. Såg en massa antiloper. I slutet av vistelse på ön så såg vi en hjord med bufflar! Det var flera hundra som strövade omkring på sluttningarna. Jag fick en hel del bra bilder på bufflarna...en himla häftig känsla att få se dessa stora och kraftfulla djur betade tillsammans på så nära håll helt fritt i sin naturliga miljö. Dom passerade runt vår bil. Så jag var bokstavligen i mitten av en hjord med bufflar - en klar höjdpunkt på dagen!

Mormonernas tempel
Efter Antelope Island så åkte vi in till Salt Lake City och kikade på mormonernas gigantiska tempel. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga heter den (på engelska the
Church of Jesus Christ of Latter-day Saints). Maffig byggnad kan jag lova. http://sv.wikipedia.org/wiki/J...

Shooting star ranch
Ranchen vi har alldeles utanför fönstret ägs av en pensionerad NBA spelare (basket) vid namn Tom Chambers. Den heter “Shooting star ranch”. På ranchen finns det allt från hästar till påfåglar, mulor och några bufflar.  Intill ranchen ligger North Ogden Aquatic park som är en slags vattenpark med pooler osv. På kvällen då vi kom tillbaka åt jag resterande sushi och gick och sov runt 11 tiden. Man känner att man tar in en hiskelig massa intryck.
http://tomchambersshootingstar...

2007-01-18 - Resan till Azorerna

I tisdags åkte jag till Azorerna som är en ögrupp bestående av 9 stycken aktiva vulkanöar som tillhör Portugal. Öarna ligger mitt i Atlanten och det sägs vara här Atlantis lär ha legat för de som tror på sådant. Tidsskillnaden är på två timmar. Azorerna ligger två timmar efter svensk tid. Klimatet är tropiskt och många brukar göra jämförelsen med ett tropiskt Island.

Flygresan tog en himla lång tid. Närmare bestämt 7 timmar. Detta berodde på att det blåste en hiskelig massa så vi var tvungna att flyga på halva farten. Kom fram till hotellet rätt sent och alla affärer var stängda. Gick ut en sväng och tog en promenad genom staden för att kolla läget vart vi hamnat. Sedan gick vi och la oss törstiga som bara den...och hungriga. Vattnet i kranen rekommenderades inte att drickas.

Onsdagen började med välkomstmöte nere i vårt 4-stjärniga hotell, helt inrett i asiatiskt stil förövrigt med tillhörande japansk trädgård. Där informerades det om ön och alla utflykter som fanns att välja mellan. Rätt trevligt och spännande möte. Annars brukar ju dessa ha en tendens att va rätt mossiga. Dom berättade om Azorernas alla vulkaner och lite sådan allmänt "roligt att veta info". Gick ut och gick hela dagen och kollade in Ponta Delgada. Massor av ruinliknande fasader, trånga och stenbeklädda små gator överallt. Fotade en hel del. Väldigt spännande stad. Var till frukt och grönsaksmarknaden en sväng också...

Torsdagen åkte vi på ötur nummer ett. Den gick till de varma källorna i Furnas. (Lagoa das Furnas och Terra Nostra parken). Där fick vi senare smaka cozido, en slags gryta som tillagats nere i dom varm källorna. Maten var väl inte direkt så där jättegod, smakade ruttna ägg (svavel) men den var ändå rolig att få ha provat på. Blodkorv med ananas, kyckling, fläsk och - nötkött, korv, surkål, vitkål, potatis, jams och morot innehöll maträtten bland annat. Ville man så kunde man bada i Ungdomens källa som var en 38-gradig bassäng med senapsgult mineralrikt vatten i. Jag avstod. Det sägs att man blir 20 år yngre av ett dopp. Skulle jag krypa hem i blöjorna efteråt då menar dom?
Den botaniska trädgården (Terra Nostra) var väldigt stor. Man kunde promenera runt där en hel dag om man hade tid. Endemiska växter, fåglar, fiskar och träd fanns det där bl a. Såg ormvråk vid de varma källorna i Furnas. Dagen avslutades med ett besök på en av São Miguels tefabriker. Här finns två av Europas enda teplantager. Mycket intressant att se tycker jag. Köpte sedan med mig två påsar hem som souvenir.

Fredagen tillbringade vi inne i Ponta Delgada. Strövande omkring, tittande, förundrades, fotande.

Lördagen spenderade vi i bussen, närmare bestämt 16 mil när vi åkte runt den Östra öturen.
Vi fick en bra överblick över hur ön ser ut i Nordeste, den mest grönskande delen på São Miguel. Vattenfall stod på dagordningen också. Liksom blommorna Kamelia, Asalea, Hortensia, Kanonviska, Kryptomeria, trädaloe och falskt kaffe. (Pittosporum undulatum).
Vi stannade till på ett lokalt fik i den lilla byn Povoacão där vi köpte Kima Maracujá (passionsfruktsläsk) och Fofa som är ett bakverk med vaniljcreme innuti och en choklad och kokossträng ovanpå. Dagen innehöll även likörprovning. Provsmakade 15 olika sorter. Björnbär och ananas smakade nog bäst av de som fanns att välja på. Alkohol är inte direkt min grej.

Söndagen bjöd på den Västra öturen till Sete Cidades och Tvillingsjöarna. Vi besökte utsiktsplatsen Vista do Rei där man kunde se hela vulkankratern med de två olikfärgade sjöarna. Intill utkiksplatsen låg det ökända spökhotellet som numera endast bebos av några ilskna vakthundar som vanligtvis vaktar korna på sluttningarna. Vi kikade på en nerlagd fabrik där dom tidigare fiskat valar och gjort valolja. Avslutade dagen med att besöka en ananasplantage på eftermiddagen i Faja de Baixo. Provsmakade ananaslikör...

São Miguel har 150 000 kor och 50 000 av dom är mjölkkor. Jag har sett så många kor att jag tror jag får räkna kor inatt istället för får. Det är för övrigt här Bregotts reklam med bregottfabriken spelas in. Kanske kan va roligt att veta?

Måndagens strapatser innehöll en båttur på över tre timmar ut på den enorma Atlanten för att skåda delfiner och val. Vi fick se tre sorters delfinsorter och Kaskelotval. Vid ett tillfälle hade vi 8 stycken Kaskeloter liggandes intill båten på mindre än 10 meters avstånd. Mycket spännande upplevelse måste jag säga. På kvällen gick vi ut och åt hajstek och lax, en dag i fiskens tecken.

Tisdagen var dagen för hemresan. Vi klev upp klockan 6 på morgonen. Flyget gick klockan 9. Säkerhetskontrollen var den minst lustiga jag gått igenom på länge. Jag var tvungen att kasta min honung jag köpt med mig. ...allt som var mer än 100 ml vätska fick man kasta. Varje person fick bara föra ett litet emballage på 100 ml vätska med sig genom tullen. (Väl inpackad i en speciell påse dessutom som man fick köpa till). Men väl innanför kontrollen var det helt ok att köpa med sig en burk hem iaf. Helt sjukt. Allt pga av rädslan att någon för med sig en bomb eller liknande.

Resan hem gick snabbare än ditresan. I det stora hela har allt varit kanonbra. Trevligt väder på ca 22 plus. Mycket sol trots att andra haft regn hela veckan innan. Maten var ok, magen höll sig i schack. Många trevliga upplevelser och ett minne att bära på resten av livet. Det var min resa i stora drag...bilder kommer.
Har fotat mellan 500-700 stycken skulle jag tippa på. Måste bara välja ut de bästa först.

2005-06-01 - Överexponeringar?

Igår var egentligen den första gången jag verkligen fotade med nya kameran på riktigt. Började dagen med att gå ner i källaren och ta några foton. Miljön där nere är verkligen som gjord för att ta olika temabilder i. Någon som är sugen på att bli fotad?

Jag håller på att försöka lista ut varför kameran gör ”gömda mappar” med de nya bilderna i. När jag försöker ladda över bilderna från kameran så visas bilderna enbart i kameran men inte i datorn - mycket mysko! När jag tog ur minneskortet och satte det i den gamla D-70´n så syntes bilderna utan bekymmer.

Har även märkt att kameran inte riktigt gör som jag vill. Använde standardobjektivet nu senast. Tycker att kameran överexponerar alla bilder något hiskeligt. Försökte med att underexponera bilderna för att få till ett bättre resultat men tycker inte att det händer speciellt mycket alls med bilderna för det. Känns nästan som om kameran skulle gå på automatik fast den är inställd på manuell… alla inställningar förutom fokus står på manuell så det borde inte vara problemet om man säger så. Provade även med att ändra ISO och vitbalans för att se om det skulle påverka något överhuvudtaget. Men bilderna blev likadan ändå. Jag exponerar bilderna precis som jag gjorde med min gamla D-70s men jag tycker ändå inte det borde vara så stor skillnad på hur kamerorna beter sig. Nu har Nikon bytt ut min CCD. Kan det ha något med det hela att göra? Har du några idéer eller tips på vad som kan påverka det hela. Hör gärna av dig.